Hur man får vänner när man reser som döv ensamresenär
Att resa som en döv ensamäventyrare har varit en resa fylld av unika möten och meningsfulla kontakter. Under mina resor har jag fått uppleva glädjen i att träffa nya vänner från olika bakgrunder och kulturer över hela världen. Den extra utmaningen med kommunikation kan vara skrämmande, men jag har lärt mig enkla men effektiva sätt att överbrygga klyftan och skapa varaktiga vänskapsband. Här berättar jag hur jag skaffar vänner som döv ensamresenär, ger tips för att hjälpa andra döva upptäcktsresande och berättar hur hörande kan hjälpa oss.
Teckenspråk är ditt hemliga vapen
Teckenspråk är ett visuellt språk som överskrider det talade ordet och är perfekt för att skaffa nya vänner. När jag träffar människor på vandrarhem eller på resande fot berättar jag genast att jag är döv och att jag kommunicerar med hjälp av teckenspråk. Det uppmuntrar människor att hitta alternativa sätt att kommunicera. Jag har blivit förvånad över hur många resenärer som redan kan lite teckenspråk eller uttrycker ett genuint intresse för att lära sig grunderna. Teckenspråk har varit ett kraftfullt verktyg för mig att bryta ner barriärer och skapa kontakter med människor från hela världen.
Tekniken är din bästa vän
Tekniken har blivit en viktig följeslagare för alla backpacker – men den är särskilt användbar för mig som döv ensamresenär som vill bli vän med nya människor från olika nationaliteter och kulturer. Min telefon har blivit min pålitliga allierade för att förbättra kommunikationen och skapa mer meningsfulla interaktioner
När jag träffar någon som inte kan teckenspråk kan jag snabbt skriva ner meddelanden i min anteckningsapp och på så sätt överbrygga kommunikationsklyftan. Detta har visat sig vara särskilt värdefullt i situationer där det talade språket är begränsat, så att jag kan uttrycka mig, dela erfarenheter och få kontakt på en mer djupgående nivå
Med detta sagt ska du inte underskatta kraften i att helt enkelt skriva ner saker på papper. Med ett anteckningsblock och en penna i ryggsäcken kan jag interagera med resenärer och lokalbefolkning utan att behöva förlita mig på telefonens batteri!
Starta konversationer och delta i aktiviteter
Oftast inleder jag konversationer på vandrarhem eftersom jag är ivrig att lära mig mer om andra människor, var de kommer ifrån eller vart de är på väg. Detta går till som en typisk isbrytare för resenärer, där man frågar vad de heter, vart de har rest osv.
När jag äter ensam ser jag ofta andra i samma situation och bjuder in dem att äta med mig genom att säga: “Hej, jag äter ensam. Vill du äta tillsammans med mig? Det gör inget om du inte vill.” Denna enkla inbjudan har lett till fantastiska samtal och vänskapsband. På samma sätt frågar jag på vandrarhemmet vad folk har för planer för dagen och föreslår aktiviteter som vi kan göra tillsammans. Att vara döv har inte hindrat mig från att inleda nya samtal och dela erfarenheter med andra, och jag har fått många nya resevänner bara genom att gå fram till dem först.
När jag deltar i guidade turer eller gruppaktiviteter informerar jag alltid guiden om min dövhet, så att de kan vidarebefordra den informationen till andra deltagare. På så sätt kan andra resenärer turas om att skriva meddelanden på sina telefoner för att se till att jag är med i samtalet eller för att översätta till mig vad guiden säger
Överbrygga språkbarriärer
Att resa till icke-engelskspråkiga platser, som min 3 månader långa resa till Sydostasien, innebar extra utmaningar för kommunikationen. Men jag upptäckte snabbt att kroppsspråk kan överbrygga språkbarriärer. Med hjälp av gester och handtecken kunde jag förmedla enkla fraser som “Var ligger det här stället?” och “Tack”Detta gjorde mig inte bara mer tillgänglig utan hjälpte mig också att ha mer autentiska interaktioner, utan att påverkas av språkbarriärer
Dela erfarenheter och aktiviteter
Delade upplevelser är starka katalysatorer för vänskap. Även om döva resenärer kanske inte helt kan höra ljudet av musik är dans ett universellt språk som alla kan uppskatta. Jag tycker att det skapar en känsla av kamratskap och glädje att dansa med andra
jag tror att resor inte bara handlar om att utforska nya platser utan också om att utbyta kunskap och bryta ner barriärer mellan olika kulturer. När jag träffar nya människor delar jag därför med mig av insikter om dövkultur, teckenspråk och de utmaningar som dövsamhället kan ställas inför i olika samhällen. Genom öppna samtal och lärorika utbyten hoppas jag kunna skapa utrymme för genuin nyfikenhet och inspirera andra resenärer att vara mer inkluderande och medkännande i sina kontakter med döva och andra grupper med olika bakgrund
attnavigera blandmissförstånd
Även om de flesta möten jag har är positiva har jag upplevt stunder då vissa människor var mindre öppna för att kommunicera med en döv resenär. I sådana fall är jag tålmodig och förstående och inser att missförstånd kan uppstå. Istället för att älta dessa isolerade händelser fokuserar jag på att få kontakt med alla de fantastiska människor som verkligen uppskattar våra gemensamma erfarenheter och är angelägna om att bygga meningsfulla vänskapsband
Som döv ensamresenär har det varit en upplysande och givande resa att skaffa vänner på vandrarhem runt om i världen. Teckenspråk, kroppsspråk och en proaktiv inställning till att inleda konversationer har alla spelat en avgörande roll för att hjälpa mig att få kontakt med andra. Från att utforska främmande länder till att dansa med nyfunna vänner – mina resor har berikats av de kontakter jag har knutit längs vägen.
till mina döva medresenärer, kom ihåg att världen är full av vänliga ansikten och spännande möten som bara väntar på att hända. Till alla hörande, ha tålamod och var inte blyga när ni använder kroppsspråk för att kommunicera, ett leende kan färdas miltals! Omfamna alternativa sätt att kommunicera, var öppen och låt magin i kontakten vägleda dig genom dina äventyr.
Ladda ner Hostelworld-appen för att börja träffa människor från det ögonblick du bokar
Du kanske också gillar… 🤩
⭐ Hur jag upptäckte att jag var neurodivergent när jag reste ensam
⭐ Hur man reser ensam med en dålig känsla av riktning
⭐ Hur omfamnande spontanitet förändrade min syn på resor