Hållbarhetsberättelser: ”Det förändrade mitt sätt att resa” – Volontärarbete i Colombia, ett år senare

(V: Ingången till El Rio Hostel. H: Båttur med vår guide Gabriel och hunden Suki) 

För ett år sedan träffade ni Amy Phung, vinnaren av Hostelworlds årliga resetävling för personal, som tillbringade flera veckor med att resa runt i Colombia – hon hoppade från vandrarhem till vandrarhem och upptäckte ett land som överraskade henne vid varje vändpunkt.

Nu, nästan ett år senare, ser Amy tillbaka på sin tid som volontär vid El Rio Hostel och stiftelsen, och hur det förändrade hennes sätt att resa.

El Rio – Ett vandrarhem och en utbildningsstiftelse 

(Tillsammans med personalen på El Rio Foundation under en utbildningsworkshop) 

På Colombias norra karibiska kust, i utkanten av Tayrona nationalpark, samlar El Rio Hostel och Foundation ett team på 25 anställda och en växlande grupp volontärer som stöder 11 samhällen och 600 barn i det omgivande området.  

Ben, delägare och en av grundarna, förklarade bakgrunden till projektet: ”Vandrarhemmet och stiftelsen är ett gemensamt initiativ där en del av vinsten från evenemang som hålls på vandrarhemmet går direkt till stiftelsen.”

Detta inkluderar ”Foundation Wednesdays”, som har pågått i sju år. Som Ben förklarar: ”Varje onsdag finansierar ett köp av rom och cola i vandrarhemmets bar 45 minuters utbildning. Med ett genomsnitt på 200 sålda per vecka blir fördelarna med att bo på El Rio Hostel snabbt betydande.”

El Rios fester är välkända bland colombianska backpackare, och en del av intäkterna går till stiftelsens utbildningsarbete. 

När det viktigaste är att ha roligt 

(Tubing på floden Buritaca är en populär aktivitet, och det finns gott om hängmattor att koppla av i)

Felix, chef för påverkan och insamling, förklarade att en central princip i stiftelsens arbete är enkel: att ha roligt.

Regionen ligger i ett område som nyligen genomgått en konflikt, där årtionden av våld och narkotikahandel har påverkat den lokala infrastrukturen, och denförbises ofta när det gäller social utveckling.

Det är där stiftelsen kommer in.

Lektionerna kretsar kring formellt lärande och lekar, vilket ger en känsla av hopp och glädje och gör det möjligt för lokala barn att föreställa sig en väg till högre utbildning och nya möjligheter.Volontärerna skapar också utrymme för kulturellt utbyte, vilket ger barnen chansen att öva på engelska och knyta kontakter med människor från hela världen. 

Detta fokus på glädje sträcker sig även till teamet. Utbildningarna är fyllda med lekar, föreläsningar, workshops och månatliga diskussioner som kopplar samman FN:s globala mål med organiserade lektionsplaner – allt utformat för att stärka både kompetens och gemenskap.

Att driva initiativ genom egna erfarenheter

Stiftelsens långsiktiga framgång är tydlig – den satsar på sina medarbetare.

Ben berättade hur volontärledda engelsklektioner stöder utvecklingen av vandrarhemmets personal, som kommer från lokala byar snarare än från storstäderna.

Som han förklarar: ”Att se till att initiativ för att bygga gemenskap leds av dem som har egen erfarenhet av fördrivning och konflikt innebär att arbetet skräddarsys efter behoven hos dem som är beroende av det.”

Engelsklektioner på en lokal skola 

(Spelar ett ordspel med barnen under engelsklektionen)

Efter några dagars workshops och att ha lärt känna teamet tog vi en mototaxi till en lokal skola för engelsklektioner.  

Det var mot slutet av terminen, när närvaron brukar sjunka. Nyheten om besökarna spred sig dock snabbt, och vi befann oss plötsligt omgivna av nyfikna barn som ställde frågor om England och snö.  

Jhon, en av stiftelsens medarbetare, förklarade att det medelstora rummet där vi undervisade normalt rymmer tre lektioner samtidigt under den ordinarie skoltiden – en utmaning för barn som kan ha svårt att hålla koncentrationen uppe.  

Nästa dag: idrottslektion

Dagen därpå ledde vi en idrottslektion – en viktig resurs för skolor som inte har något eget idrottsprogram. Genom lagspel och danslektioner tog barnen emot volontärerna med stor entusiasm.  

Ett litet barn, omkring 8 år gammalt, kom genast fram med ett stort leende och kramade oss. Trots språkbarriären fann vi en gemensam nämnare i våra likadana flätor.  

Att arbeta som volontär med barnen tvingade mig att vara helt närvarande i stunden.

I en värld där distraktioner från mobiler och livets dagliga bekymmer är ständigt närvarande, påminde kontakten med barnen mig om att gemenskap är grundstenen för en känsla av tillhörighet och utveckling.  

Jag lämnade mitt hjärta i El Rio

Författaren och aktivisten adrienne maree brown skrev: ”Litet är bra, och det lilla är allt”, och beskrev hur små, stegvisa och hyperlokala positiva handlingar kan leda till meningsfull förändring.

Den filosofin återspeglas i stiftelsens arbete, som fokuserar på gemenskapens omedelbara behov – att dela resurser och respektera historien och kulturen hos dem de arbetar med.

Det känns också som den perfekta beskrivningen av barnen vi tillbringade tid med – söta och ibland fräcka.

”Lämnade mitt hjärta i El Rio” skulle kunna vara titeln på en hitlåt om jag vore tillräckligt begåvad för att vara låtskrivare, men det sammanfattar hur jag kände mig när jag åkte därifrån. Det är ingen underdrift att säga att upplevelsen var djupt präglande för mig.

Jag har sällan känt en så stark känsla av hemma på mina resor som jag gjorde i Colombia.  

Ett år senare – och hur man kan engagera sig

Arbetet på El Rio pågår året runt, med stöd av fortlöpande utbildningsprogram, insamlingsinitiativ och bidrag från personal, volontärer och resenärer – alla avgörande för att främja och stödja barnens lust att lära och utvecklas. 

👉
Stöd stiftelsen om du kan: El Rio Foundation – med säte på det prisbelönta Rio Hostel i Buritaca

👉 Boka din vistelse på vandrarhemmet och engagera dig i samhällsarbetet: Rio Hostel Buritaca, Buritaca – Onlinebokning av vandrarhem, betyg och recensioner

Men var förvarnad – du kommer att ha svårt att åka därifrån.