Att resa med autism
Jag heter Lydia och 2015 fick jag diagnosen Aspergers syndrom efter tre års väntan. Jag hade alltid varit bokstavstrogen, ibland kämpat med kommunikationen och saknat ett filter för att reglera ljud. Autismspektrumtillstånd (ASD) omfattar en rad olika tillstånd, däribland Aspergers syndrom. Det har olika kännetecken, bland annat sensoriska problem, specialintressen och svårigheter att hantera förändringar.
Några år senare reser jag regelbundet i mitt jobb som frilansjournalist – ofta till London över dagen och ibland på längre resor. Som ung vuxen med autism kan det ibland vara svårt för mig att resa. Förr såg jag det bara som en nödvändighet, men nu älskar jag att se nya platser, att utforska och observera olika kulturer. För att kunna resa på ett bra sätt är det bra att ha en plan för hur man ska lösa de problem som kan uppstå. Därför har jag sammanställt en lista över saker som jag tycker är användbara, med hjälp av #ActuallyAutistic-gruppen på Twitter.
Planera din resa
Att planera en semester kan vara överväldigande på grund av alla steg som måste tas – boka flyg och ordna med transport till flygplatsen, välja vandrarhem och ta reda på hur man ska ta sig dit. Det är mycket, och ibland känns det som om min hjärna inte klarar av det. För att hantera min exekutiva dysfunktion brukar jag göra en lista och ta den steg för steg – på så sätt kan jag se till att jag inte missar något. Jag har också en lista med påminnelser, som att köpa lokal valuta och kontrollera hur mycket vätska som är tillåtet.
Många personer med autism tycker att det är bra att resa under lugnare tider på året. Jag skulle beskriva mitt Aspergers syndrom som att jag inte har något filter för ljud. Den genomsnittliga personen kan höra ”grundläggande” ljud, som människor som pratar och kommandon för att gå igenom säkerhetskontrollen. På en flygplats kan jag höra dörrarna gnissla, fotstegen, de många rösterna, väskornas kluckande i säkerhetsskannrarna, det tunga ljudet från butiker som spelar olika låtar – allt ovanpå de ”grundläggande” ljuden. Jag saknar ett filter för att reglera buller, och ibland kan det vara otroligt överväldigande. Jag tycker att man kan minimera detta genom att resa när flygplatserna är mindre upptagna, till exempel genom att undvika skollov.
Packning
Som du säkert redan kan gissa är jag ett stort fan av listor. När jag packar min resväska har jag oftast en checklista till hands, ibland ordnad efter hur många dagar jag ska vara borta. Jag skriver upp allt på checklistan: kläder, skor, toalettartiklar, underhållningsenheter, böcker – allt i god tid så att jag inte glömmer något. När jag packar bockar jag av sakerna.
Att flyga
Flygplatser… ja, jag skulle nog kunna beskriva dem som min kryptonit. Det är mycket folk och buller att ta hänsyn till, och dessutom måste man gå igenom passkontrollen, få sina väskor kontrollerade, ta sig igenom säkerhetskontrollen och hitta sin gate. Men tack och lov har de flesta flygplatser börjat göra rimliga anpassningar.
Vissa flygplatser har sensoriska rum, som vissa människor kan tycka är användbara. De erbjuder en tillflyktsort från flygplatsens allmänna liv och rörelse, och erbjuder dessutom en rad användbara faciliteter. Gatwick flygplats har två zoner – ”chill out” och ”interactive”. Observera att de kan behöva bokas i förväg.
Det kan också vara bra att berätta om rutinerna – vad man ska göra, vart man ska gå och när. Detta är något som jag har hört föräldrar till autistiska barn tala om, och många tycker att det hjälper till att minska ångesten. Gatwick flygplats har redan förberett denna användbara visuella guide. Jag känner mig mindre orolig när det finns någon form av plan på plats, annars fastnar min hjärna i olösta frågor: ”Tänk om vi är sena?” ”Vilken tid stänger gaten?” ”Vad händer om vi missar flyget?”
Det kan vara bra att bära med sig ett Autism Alert Card. Om du har svårt att kommunicera kan dessa kort på ett kortfattat sätt förklara vad Aspergers syndrom är och hur en neurotypisk person (dvs. någon som inte tillhör spektrumet) kan hjälpa dig. Du kan köpa dem billigt här.
Jag gillar att ha hörlurar i när det gäller start. De fungerar som ett filter så att jag inte känner av alla ljud runt omkring mig. Ju rockigare musik, desto bättre tycker jag att det är att flyga – Queens ”Innuendo” är en personlig favorit. Detta visade sig vara till stor hjälp när jag besökte Tyskland i november. Den känsla av spänning som man får av att besöka en ny plats och ta del av en annan kultur gör resan helt ovärderlig. Och det är alltid bra att ha ett soundtrack till resan!
Jag har också läst böcker skrivna av autistiska personer som gillar att använda hjälpmedel – saker som fidget spinners, fidget cubes, bitar av ett visst tyg – som en form av distraktion. Det var något jag inte hade tänkt på tidigare, men nu har jag en liten väska i min handväska som gör att man kan ändra färgen på paljetterna. Det hjälper mig att lugna ner mig.
Var du kan bo
När man reser lönar det sig att vara extra noga med var man bor. En gång övernattade jag i samband med en konferens i den mest trafikerade delen av staden och det var en hemsk upplevelse. Det hjälpte inte att det var bredvid en klubb och på en fredagskväll. Jag har lärt mig en läxa.
Så fundera över var ditt boende ligger. Är det i en stadskärna? Ligger det i utkanten av staden? Om det ligger i centrum kan det vara värt att investera i brusreducerande hörlurar eller öronsnäckor för när du försöker sova, eller kanske överväga att bo lite längre bort. Om du bor i utkanten av staden bör du tänka på att planera den bästa vägen till och från staden.
Detta har fungerat bra för mig vid de tillfällen jag har besökt Rotterdam. Med nästan inget buller kände jag mig lugn och kunde sova – vilket innebar att jag var redo att ge mig ut och utforska staden direkt på morgonen. Tack vare detta blev jag förälskad i Rotterdam – så mycket att jag skrev den här guiden. Jag älskar arkitekturen, historien och gatukonsten. Jag hade turen att träffa en vän för livet, uppleva en ny stad och nu försöker jag lära mig holländska!
Det är sant att autism kan göra resor stressiga och lite svårare. Men jag tycker att om man förbereder sig lite mer så kan man övervinna alla potentiella problem. Ingen ska behöva gå miste om glädjen i att resa!
Om författaren
Lydia Wilkins är en NCTJ-kvalificerad frilansjournalist. Hon har skrivit för olika publikationer, bland annat The Independent, The Brighton and Hove Independent och BN1 Magazine. Hon dokumenterar sitt liv som autistisk kvinna på Mademoisellewomen.com. Du hittar henne på Twitter på @Journo_Lydia.
Get the App.